AI-förordningen 2026: nya transparenskrav från 2 augusti

Den 2 augusti 2026 börjar flera av AI-förordningens transparenskrav att gälla. Här är skillnaden mellan chatbotar…

Illustration av digitala system och sammanlänkad information

Den 2 augusti 2026 börjar transparenskraven i artikel 50 i EU:s AI-förordning att tillämpas. Reglerna berör bland annat AI-system som pratar direkt med människor, teknisk märkning av genererat material, deepfakes och viss text om frågor av allmänintresse.

Det betyder inte att varje AI-assisterad rubrik eller bild automatiskt måste få samma synliga etikett. Skyldigheten beror på företagets roll, vilken typ av system eller innehåll det handlar om och hur materialet används.

Två roller att skilja på

En leverantör utvecklar eller sätter ett AI-system på marknaden under eget namn. En användande organisation är normalt en deployer när den använder ett AI-system under sitt ansvar i yrkesmässig verksamhet. Samma företag kan ha olika roller i olika lösningar.

Fyra situationer företag behöver kontrollera

  1. Chatbotar och AI-agenter

    AI-system som är byggda för en verklig, direkt tvåvägsinteraktion med människor ska utformas så att personen informeras om att den möter AI, om det inte redan är uppenbart. Informationen ska ges tydligt från början av den första interaktionen och på ett tillgängligt sätt.

  2. Maskinläsbar märkning av genererat material

    Leverantörer av generativa AI-system som skapar syntetisk text, bild, ljud eller video ska kunna märka resultatet i ett maskinläsbart format så att det går att upptäcka som AI-genererat eller manipulerat. Här finns avgränsningar, bland annat för vissa rena redigeringsfunktioner och tekniska utdata.

  3. Deepfakes

    En verksamhet som publicerar AI-genererad eller manipulerad bild, video eller ljud som liknar en verklig person, plats, händelse eller företeelse och felaktigt kan uppfattas som äkta behöver lämna en tydlig, synlig eller hörbar upplysning. Den maskinläsbara märkningen från verktyget räcker inte ensam.

  4. Text om frågor av allmänintresse

    AI-genererad eller manipulerad text som publiceras för att informera allmänheten om frågor av allmänintresse kan behöva märkas. EU-kommissionen nämner exempelvis politik, offentlig förvaltning, rättsväsende, grundläggande rättigheter, säkerhet, hälsa, miljö och ekonomiska eller vetenskapliga utvecklingar som är relevanta för offentlig debatt.

Måste all AI-assisterad företagstext märkas?

Nej. Kravet för text i artikel 50.4 gäller när kriterierna för publicerad information om frågor av allmänintresse är uppfyllda. Dessutom behöver publicerad text som har genomgått verklig mänsklig granskning eller redaktionell kontroll inte märkas enligt den här skyldigheten.

Granskningen måste vara innehållslig. Att bara rätta stavning eller trycka på publicera räcker inte. En person med relevant kunskap och mandat behöver kunna kontrollera fakta och källor, ändra eller avvisa innehållet och bära det redaktionella ansvaret.

Företag kan ändå välja att vara öppna med hur material har skapats även när en viss etikett inte är juridiskt tvingande. Transparens kan bygga förtroende, särskilt när ett innehåll annars lätt kan uppfattas som ett fotografi, en verklig röst eller en mänsklig kundtjänst.

Vad gäller för äldre material?

Kommissionens vägledning anger att artikel 50 gäller från den 2 augusti 2026. Innehåll som skapats före det datumet behöver inte märkas retroaktivt. Det finns också en begränsad övergång till den 2 december 2026 för vissa leverantörsskyldigheter kring maskinläsbar märkning i system som satts på marknaden före den 2 augusti.

Det är alltså klokt att dokumentera både när ett material skapades och vilket system som användes, i stället för att försöka bedöma allt i efterhand.

En checklista före 2 augusti

  • Lista AI-system som möter kunder, besökare eller medarbetare direkt.
  • Identifiera vem som är leverantör och vem som är användande organisation.
  • Kontrollera hur systemet informerar om AI-interaktionen.
  • Inventera syntetiska bilder, röster, filmer och avatarer.
  • Bestäm hur deepfakes och annat vilseledande realistiskt material märks.
  • Dokumentera redaktionell granskning av viktig publicerad text.
  • Uppdatera företagets AI-policy och utbilda berörda personer.

Försök inte lösa allt med en generell ”skapad med AI”-rad

Olika skyldigheter riktar sig till olika roller och innehåll. En synlig etikett, en teknisk märkning och en dokumenterad mänsklig granskning fyller olika funktioner.

Läs också hur företaget kan skapa en praktisk AI-policy och använda ChatGPT som ett tryggare stöd. Artikeln är generell information och ersätter inte juridisk rådgivning om ett specifikt AI-system.

Källor och faktagranskning

Faktagranskad 28 juli 2026 mot följande primärkällor och officiella produktbeskrivningar.

Behöver tekniken bli enklare att förstå och förvalta?

Webblix hjälper till att reda ut system, informationsflöden och tekniskt ansvar innan mer teknik kopplas på.

Läs om system och integrationer